browser icon
You are using an insecure version of your web browser. Please update your browser!
Using an outdated browser makes your computer unsafe. For a safer, faster, more enjoyable user experience, please update your browser today or try a newer browser.

Grotesk

Posted by on 8 mars, 2012

År 1496 föll en ung man i Rom ned i ett hål i marken. När han vaknade till greps han omedelbart av skräck – bisarra djur- och människokroppar tycktes dansa på väggarna omkring honom. De var, för att säga det minsta, groteska!

Det han hade ramlat ned i var kejsar Neros (37-68 e.Kr.) så kallade Domus Aurea (det Gyllene Huset), ett gigantiskt palats smyckat med all sin tids överdåd. År 64 e.Kr. härjades Rom av en enorm brand, och stora delar av staden ödelades. Vissa rykten säger att det var Kejsar Nero själv som satte eld på staden, men huruvida det är sant eller inte har ännu inte bevisats. I vilket fall tog Nero tillfället i akt, och byggde sig ett fenomenalt stort palats där elden rasat som allra värst, mitt inne i stadens centrum. Det kan ha innehållit så mycket som 300 rum!

Nero var ingen omtyckt person, utan grym och närmast komplett galen. Han var bara sjutton år när han kom till makten år 54 e.Kr., sedan hans farbror och tillika adoptivfar kejsar Claudius dött. Till en början var Nero en bra och vettig kejsare, men med tiden blev han allt mer sanslös. Han lät bland annat mörda sin egen mor, Agrippina, liksom sin första fru Octavia (efter att skilsmässan gått igenom). År 65 sparkade han ihjäl sin andra fru Poppea när hon var höggravid med hans andra barn. Och det här är bara toppen på isberget av alla historier som berättas om honom. Det är därför inte särskilt konstigt att det snabbt gick rykten om att det var han själv som startat den stora elden som ödelade Rom, med avsikt att få utrymme att bygga sitt drömpalats.

Domus Aurea stod klart år 68 e.Kr., och kort efter att allting blivit klart störtades slutligen Nero från tronen. För att undvika nesan i att bli offentligt uthängd begick han självmord. Romarna satte då genast igång med att aktivt göra sig kvitt minnet av honom. Delar av Domus Aurea revs, annat byggdes över med nya byggnader, och snart hade alla faktiskt glömt bort precis var det låg någonstans – än idag är man inte helt säker på hur stort det egentligen var.

När salarna återupptäcktes nära ett och ett halv millenium senare, i slutet av 1490-talet, hade de därför legat under mark hela tiden, och de fantasifulla väggmålningarna var ovanligt välbehållna, i jämförelse med andra romerska palats och villor som legat ovanför mark, där målningar och dekorationer nötts av regn och vind. Och eftersom dessa målningar hittades i underjordiska grottor kallade man dem grotesker (på italienska grottesco, efter det italienska ordet grotta). Målningarna kom att bli stilbildande under en stor del av Renässansen, och även Neoklassicismen. Ordet grotesk har alltså två olika innebörder – det kan antingen stå för själva dekorationsstilen i sig, där människor och djurkroppar vävs in i ett mönster av grönskande girlander och blommor, men kan också användas om bilder där delar av människor och djur förvrids eller förstoras, till någonting bisarrt och skrämmande. Och båda betydelserna stammar från bilderna man fann på väggarna i salarna i Nero palats.

Neros Domus Aurea var länge en av höjdpunkterna för varje besökare till Rom, men har med tiden blivit extremt bräckligt. I mars 2010 rasade stora delar av taket i en av de stora salarna ner, och idag är allting stängt för besökare.

 

3 Responses to Grotesk

  1. Christer

    Men varför kallas typsnitt utan seriffer för grotesker? Stämmer det som jag hört att det var typograferna på 1800-talet som tyckte att de var så groteskt fula, eller är det något annat?

  2. Karin

    Hej Christer,
    Det visar sig vara lite både-ock, lite precis som du säger, men med en väldigt lång förklaring. Jag ska försöka att hålla mig kort.

    Fonter utan serifer kallas som helhet ”sans serif”, och delas upp i fem undergrupper: Grotesque, Neo-Grotesque, Geometric, Humanist och Informal. Typsnitt utan serifer började användas i mitten av 1700-talet, först som ett rent experiment, men blev med tiden allt större genomslagskraft. Framgången kan förklaras på två olika sätt. För det första var det neoklassicismen som slog in, och förespråkade det klassiska idealet (om du ser på gamla romerska inskrifter, riktigt, riktigt tidiga sådana, så höggs de med en stil helt utan serifer), och för det andra var det tryckerikonsten i sig som kom fram till att bokstäver utan serifer blir både tydligare i själva trycket (serifer kan ibland blir oskarpa, om trycksvärtan inte fäster hela vägen ut) och lättare att läsa – idag är det t.ex. den fontfamilj som används allra oftast vid digital publicering, eftersom typsnitt med serifer lätt kan uppfattas som ”grötiga” på en datorskärm eller på en läsplatta.

    Men för att återgå till din fråga om namnet. Man började alltså experimentera med typsnitt utan serifer redan vid mitten av 1700-talet, bland annat inspirerade av de romerska inskrifter som just då grävdes fram i till exempel Pompeii (http://en.wikipedia.org/wiki/Pompeii#Rediscovery). Men de första trycken utan serifer använde bara stora bokstäver, och det slog inte helt rot. Den första ”hela” fonten utan serifer, det vill säga med en komplett uppsättning stora och små bokstäver, skapades år 1832, av en man vid namn Thorowgood, på studion Fann Street Foundry, i London. Och ja, det finns en legend att Thorowgoods typsättarkollegor tyckte att det var rejält underligt, eller kanske rent av fult, med en hel font utan de små svängda avslutningarna, att de kallade den ”grotesk”, ett namn som sedan har fastnat, i alla fall på just den stil Thorowgood skapade. Om det här är hela sanningen om bakgrunden till namnet kan jag inte bekräfta, men det är en möjlig förklaring (det kan tilläggas att ett annat tidigt namn var ”English Egyptian”, men var det kommer ifrån förtäljer inte mina källor.)

  3. Christer

    Tack Karin!
    När jag letade efter en källa till namnet stötte jag på en hänvisning till när Napoleon var i Egypten 1815, men jag hängde inte med på resonemanget. Grotesker har väl inget med hieroglyfer att göra, direkt?

Lämna ett svar till Christer Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *