|
You are using an insecure version of your web browser. Please update your browser!
Using an outdated browser makes your computer unsafe. For a safer, faster, more enjoyable user experience, please update your browser today or try a newer browser.
|
|
En bokserie från Historiska Media |
Underhållande och lärorikt om kökets språkhistoria! Visste du att margarin hämtat sitt namn från det grekiska ordet för pärla? Att Sjötunga Walewska är en hyllning till Napoleons polska älskarinna? Eller att mejeriernas bearbetning av mjölk hämtat sitt namn från forskaren Louis Pasteur? Följ med på en aptitretande och lärorik resa genom tid och rum när journalisten Olle Bergman förklarar uttryck som tagit sig in köksvägen.
Choklad! Med choklad brukar vi vanligtvis avse sötsaker för vilka den viktigaste råvaran är bönor från kakaoträdet, Theobroma cacao. Ordet kommer via franskan och spanskan från aztekerna, volka gjorde en kakaoberedning som på deras språk nahuatl kallas xocolatl, av xococ ’bitter’ och atl ’vatten’.
När européerna anlände till nya världen i början på 1500-talet var aztekerna det mäktigaste folket i nuvarande Mexico. Från deras språk, nahuatl, har vi fått minst fyra ord:
I mars Krigiska ord – en bok om ord och uttryck med konnotationer till våld och örlog:
Sedan i september Kulinariska ord – en bok om ord och uttryck som hör ihop med gastronomi och vårt dagliga bröd:
Det kan tyckas att jag tagit ett stort kunskapssprång från den första till den andra boken, och hamnat i ett alldeles annorlunda intellektuellt landskap. Men skillnaden är inte alls så stor som man kan tro: min gärning som (högst anspråkslös) fackboksförfattare vilar ju på fundamentet att allt som någonsin har funnits och ägt rum i Kosmos hänger ihop i en fin väv.
Framförallt griper jag mig verket an på samma sätt:
Vad är kriteriet på att jag har lyckats? Jo, att mina läsare börjar glädja sin omgivning med friska kunskapsassociationer av den här typen:
– Lägger du valnötskärnorna i salladen?
– Visst! Vet du varför det heter valnöt, förresten?
– Nä …
– Jo, det har att göra med ordet välsk som betyder att det är något främmande som kommer söderifrån. Jämför med ordet vallon – vad tror du det kommer ifrån?
…
Dionysos som håller i en kantharos, insidan av en attisk svart skål, ca. 520-500 f. Kr.
Namnet på granskogens doftande guld, Cantharellus cibarius, är en diminutiv av latinets cantharus ’bägare’ -och visst ser de ut som små gula bägare i mossan. De gamla grekernas kantharos var en pampig dryckesbägare av metall eller keramik med stora uppsvängda handtag. Den förknippas med kulten av vin och fruktbarhetsguden Dionysos, som sägs ha haft en kantharos som aldrig kunde tömmas.
Bilden föreställer en hallontårta
Ursprunget till ordet tårta är inte helt klarlagt, men en sannolik teori är att det faktiskt är besläktat med ordet tortyr.Tårta kommer av allt att döma via tyskan från franskans tarte ’tårta, bakelse’ somtorde vara samma ord som latinets torta ’rund brödkaka,’ vilket i sin tur är bildat till en böjningsform av torquere ’vrida’. Det sistnämnda har genom böjda former också gett upphov till ord som distorsion, torsionsfjädring samt som sagt tortyr där det har att göra med att man vrider lemmarna ur led.
Uj, vad jag blev nervös när svärfar berättade att han läst en recension av Krigiska ord i Språktidningen (juni 2011); vissa recensioner väger definitivt tyngre än andra. Men känslan av fjärilar i magen förvandlades snabbt till belåtenhet när jag konstaterade att recensenten uppfattat och uppskattat boken på rätt sätt. Det handlar ju om bildnings-, nyfikenhets- och nöjesläsning snarare än ett referensverk.
Att få sin språkbok beskriven som en”behändig[a] presentbok” ger inga akademiska poäng, men det är inte det jag samlar – jag vill ju sprida kunskapsglädje och rikta blicken mot universums, mänsklighetens och världshistoriens största förunderlighet: att alltsammans hänger samman!
… för mitt inre då och då; efterklokhet är en egenskap som de flesta fackboksförfattare besitter och jag hoppas naturligtvis att det blir en andra upplaga där vi kan stoppa in uttryck som ”av hans kaliber”, ”i vitögat” och ”mittåt”. Idag fick jag veta att även ”passera revy” faktiskt har militära konnotationer – läs mer hos Språkrådet
Dick Harrison skriver intressant i SvD:s Historieblogg om alla de vitt skilda namn som Tyskland har fått på olika språk:
Varför har Tyskland så många vitt skilda benämningar? Germany, Alemania, Nemetski, Deutschland, osv. Finns det någon gemensam nämnare?
Nej, det finns det inte. De många termer som cirkulerar om våra sydliga grannar stammar från två helt olika källor: dels tyskarnas benämningar på sig själva, dels grannfolkens benämningar på de tyskar de har känt till. Därför skiljer sig folktermerna åt.
Redan innan Krigiska ord hade kommit från tryckeriet var jag igång med uppföljaren, Kulinariska ord. Urvalet i denna görs efter delvis andra principer: i Krigiska ord letade jag framför allt efter krigiska ord som tappat sin konnotation till historiska våldsamheter, i Kulinariska ord är jag mer inriktad på att ge fängslande och intressant bakgrundsinformation till de ord som vi faktiskt använder i köket.
Exempel: när jag skriver om béarnaisesås är jag inte så nyfiken på mathistorien, utan lägger istället ut texten om regionen Béarn, som gett såsen dess namn. Staden Pau är födelseort för två berömda personer: Henrik av Navarra och Karl XIV Johan.
Naturligtvis finns det några ord som kan passa in i båda böckerna. Exempel på sådana är kyckling Marengo (uppkallad efter ett fältslag) och grogg (efter den brittiske sjöofficeren Edward Vernon).
Detta avslutar mitt gästbloggande här på Bokus; vi ses på Bok & Bibliotek i höst (där jag håller seminarium fredag 23/9 kl 15-15.20)!
Historiska ord – underhållande, lättläst och lärorikt om namn, ord och uttryck.
Läs ett smakprov av Bibliska ord!
Läs ett smakprov av Latinska ord!
Läs ett smakprov av Krigiska ord!
