browser icon
You are using an insecure version of your web browser. Please update your browser!
Using an outdated browser makes your computer unsafe. For a safer, faster, more enjoyable user experience, please update your browser today or try a newer browser.

Strunt och trams

Posted by on 27 augusti, 2015

Det kom en mailfråga från U., min stadigaste leverantör av klurigheter, som fick mig att se närmare på ett fantastiskt men i princip bortglömt ord på vårt svenska modersmål: lappri.

Mailfrågan bestod egentligen av en hel mening:

”Ryttmästare Kärberg är ifrån hans furstliga nåd med passlig gunst för lutter lappri.”

Kontexten är ett brev från Johan Ekeblad, som skrev brev om livet och hovet på drottning Kristinas tid, utgivna av Svenska Akademien i serien Svenska Klassiker. Brevet i fråga är daterat till 8/12 1652, men språket är ändå nästintill förståeligt med våra ögon sett.

Utgåvans redaktör, Sture Allén, har försett brevet med ett antal förklarande noter, och bland annat förklaras ordet passlig som ‘ringa’. Däremot ges ingen förklaring till de avslutande två ordet, lutter lappri, vilket blev upprinnelsen till U.s fråga till mig. Båda orden har fungerat som mer eller mindre inhemska svenska ord, men är idag mer eller mindre helt bortglömda.

Lutter, till att börja med, betyder ‘ren, oblandad’, ‘ingenting annat än’, och så vidare. Ordet tycks ha en främst germansk bakgrund, men SAOB nämner i varje fall gr. κλύζειν ‘rensa, spola’ som möjligt parallell.

Ordet lappri, däremot, har flera olika användningsområden. SAOB nämner fem olika huvudbetydelser:

  1. lagning, reparation (fsv. lappari ‘lagning, reparation’, jfr. ‘lapp’)
  2. fusk
  3. bedrägeri
  4. trolleri, trolldom
  5. sak av ringa nytta eller värde

Av dessa fem olika användningar tänker jag spontant att Johan Ekeblad troligtvis menade den sista, och att lutter lappri väl ska förstås ung. ”rena tramset”.

I SAOBS lista markeras de fyra översta betydelserna med ett ”()”, dvs. att ordet intel längre används på det sättet, medan ”sak av ringa nytta eller värde” fortfarande anges som aktuell.

 

 

Punkt 5. delas i sin tur upp i ett antal underkategorier, a) till g), där endast den sista anges som levande språkbruk:

g) övergående i bet. av ett slags interj. för att uttrycka den talandes förakt för det varom det är fråga: strunt, prat. Å lappri, å strunt. VDAkt. 1695nr 335 (1694). Hvad angår penningarna, lapperi, ther om skal man intet mera tala. ÖSTERLING Ter. 2: 255 (1700). Åh lappri, tänk icke så. ALMQVIST AmH 2: 12 (1840). ÖSTERGREN 1931. jfr () Nå, han är icke hemma? lika lappri. Jag går in ändå. […]

SAOB har ju utkommit i åtskilliga band, vid olika tidpunkter sedan starten 1898. Band 15, Kram till Leuterera, utkom 1939, och det är väl bekant att den digitala versionen inte fullt uppdaterats sedan dess. Sedan denna utgåva har lappri fört en mer och mer tynande tillvaro, och av det jag kan hitta är det bara betydelsen g) ovan som alls förekommer idag.

En sökning i KORP (spraakbanken.gu.se) ger bara 92 träffar i den moderna korpussamlingen, inräknat August Strindbergs produktion, tidningstexter, bloggtexter och skönlitteratur. DNs digitala arkiv ger vid handen 58 träffar, från 1991 fram till 2010. På SvD.se får man 14 träffar, i tidsspannet 2003-2014.

Gör man en enkel google-sökning finner man, förutom en lång rad sidor med synonymer och liknande, bara att fåtal mer hårda referenser. Historienörden Lady Katherine berättar att lappri var Karl XII:s favoritord, och man hittar också en referens till Maria Teresa av Neapel och Sicilien (1772-1807), och en svensk översättning av kejsarinnans dagböcker: ”Därtill beskylles hon för att blott intressera sig för rent lappri och att uteslutande vilja sällskapa med sina lektriser.”

Vidare finner man ett musikverk, Lappri (1972), av Torbjörn Lundquist, samt boken med samma namn, utgiven 1984, av Maria-Pia Boethius.

Den som kan sin barnprogramshistoria kanske kommer ihåg ledmotivet till TV-serien Trasdockorna, en brittisk TV-serie (”The Raggy Dolls”) som kom till Sverige 1987:

[…] Är din näsa sned
eller armen ur led
och din tå är gul och blå
”lappri” säger trasdockan
Du är lika bra ändå

Fast trasiga
och knasiga!
Vi sjunger vår refräng
Lite trasiga
och knasiga!
É vårt trasdocksgäng

Vem som än översatte texten till ledmotivet måste ha haft lite av ett folkbildande fokus, eftersom ordet lappri fogades in i en av verserna. Den engelska originaltexten har nämligen inte med något enskilt ord som kan översättas på så sätt, även om det är innebörden av sången som helhet.

Bloggen Glömda Ord lyfte fram ordet, men fick inte en enda kommentar från läsare som börjat använda det på nytt. Kan vi bryta denna nedåtgående trend, månntro? Går det att återkalla ord från de döda? Lappri!

One Response to Strunt och trams

  1. Olle Bergman

    Om Karl XII cirkulerar många myter, men hans användning av uttrycket ”lappri” finns i källorna, bland annat i dagboken från sextonårige gardesfänriken Gustav Abraham Piper. Denne förfrös fötterna under den bistra vintern i Ukraina 1708–09. När det vårades red kungen en dag upp till hans vagn och frågade: ”Hur är det med eder?” Fänrik Piper berättade då att hälarna och tårna hade amputerats. Kungen svarade: ”Hå lappri, lappri!”. Sedan lade han upp foten på sa- delknappen, pekade på fotbladet och sa: ”Jag har sett dem som så långt mist foten och då de uppstoppat stöveln hava de gått lika väl sedan som förr.” Huruvida detta ska tolkas som medkänsla eller kallsinne är det ingen som vet, men när kungen red därifrån sa han till Pipers överste: ”Det är skada om honom ty han är så ung.”

    (Klippt och klistrat ur text till Krigiska ord.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *