Martina Finnskog är forskarstuderande i latin på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Vid sidan av avhandlingsarbetet, som rör Ovidius’ diktsamling Heroides, skriver hon en blogg, engagerar sig i Svenska Klassikerförbundet och deltar i olika musikprojekt, bland annat renässansensemblen Luren.
Vilken är din favoritetymologi och hur kommer det sig?
Jag är barnsligt förtjust i mytologi och väljer därför ett ord med ursprung i de grekiska sagorna. Den bocklike guden Pan höll till i skogen och skrämde slag på människor. De greps då av PANik. Panik är ju inte något trevligt att drabbas av, men festligare etymologi får man leta efter.
Om du fick konstruera ett ord på samma sätt som Börje Langefors en gång konstruerade ordet ”dator” – hur skulle detta då lyda?
Så kreativ är jag nog inte att jag på rak arm kan hitta på ett nytt ord för en lucka som behöver fyllas. Däremot tycker jag gott att man kan använda de svenska vackra ord som finns i stället för att i tid och otid slänga sig med engelska ord. För ordet ”styla” föreslår jag till exempel försköna.
Finns det någon speciell historisk händelse som du förknippar med ett enskilt ord i svenskan?
I sin första bok om Roms historia berättar historikern Livius om hur en kvinna vid namn Lucretia blir våldtagen av kungasonen Sextus Tarquinius. Skammen blir så stor för henne att hon tar livet av sig. Med Lucretias make i spetsen bestämmer sig romarna för att fördriva envåldshärskarna och bilda republik. Enligt traditionen skedde detta år 509 f Kr. Ordet republik kommer av latinets res publica som betyder ungefär ”den allmänna saken”.